onsdag 8 maj 2019

En kall vår 2019

Ja, det är fasligt kalla vindar som tar sig ner i hela landet. Sista veckan har det varit frost på nätterna, regn/snö/hagelskurar o isiga vindar på dagarna. Hur klarar sig pioner då?

Det är ingen fara - de klarar sig bättre än vad man kan tro. Men jag skyddar buskpionerna vars knoppar nu är stora o sitter högre upp på stammarna. De behöver skyddas vid frostnätter. Sätt höga stödbågar runt om pionen o häng över en fiberduk som du kan fästa med klädnypor.

Fiberduken skyddar mot kylan o samtidigt släpper den igenom luft så att det inte bildas kondens innanför skyddet. Undvik all typ av plast eller tjockare tyger, för då kan det bildas kondens under skyddet som kommer skada plantan värre. Det kan ge upphov till botrytis - en mögelsvamp som gör att stjälkarna viker sig o inte kan växa. 

Nu är många av pionerna drygt 50 cm höga o knopparna är stora. Knopparna syns alltid tidigt o det tar lång tid för dem att utvecklas klart inför blomningen. Det kan hända enstaka gånger att en knopp blir så frostskadad att den blir svart o faller av. Oftast handlar det om nyplanterade rötter som ska göra första årets blomning. Men det har aldrig hänt mig att flera plantor drabbats. Det handlar om enstaka knoppar o enstaka år då det blivit för kallt.

Det svåra med denna typen av väderförhållande är att det är torrt i marken o vi behöver regn o nederbörd - men allra helst inte hagel eller snö. Hagel kan skada bladen om det är stora hagelkorn eller om haglet ligger länge på bladet innan det smälter. Det kan då synas som mörkare fläckar - men det handlar inte om att hela plantans blad blir svarta - bara enstaka blad. Om du tycker det ser väldigt fult ut så kan du klippa bort det bladet - bara det finns fler blad så att plantan får klorofyll.

För några veckor sedan hade vi 25 graders värme(!) i en veckas period. Och väldigt torrt o eftersom det inte fanns löv på träden så blev det ingen skugga. En del blåst påskyndade torkan ännu mer. Då kan du kolla o se så att dina pioner inte blir helt uttorkade. Du kan behöva punktbevattna dem som hänger med blad o stänglar o inte alls återhämtar sig o reser sig upp. Det bästa är att under förmiddag ge en rejäl vattning o låta det torka upp före nästa bevattningstillfälle. Vattna ALDRIG PÅ PLANTAN - utan runtom o en bit utanför stjälkarna. Om vatten hamnar vid stjälkarna finns risken återigen att det bildas botrytis, alltså mögelsporer som gör att din pion inte växer såsom den borde.

Botrytis kan smitta pionerna som finns runtom o det vill vi absolut undvika! OM du märker att stjälkar plöstsligt ligger plant på marken så kan det röra sig om botrytis. Titta på om stjälken är mjuk vid basen, oftast grått o kladdigt. Ta då bort den stjälken o släng omgående i sopen - absolut inte i komposten! Blanda 1 del flytande atamon (som används när man gör saft/sylt o finns i vanliga affären) o 2 delar vatten i en sprayflaska. Spraya där den angripna stjälken växte o runtom plantan. Upprepa ett par dagar efter varandra, så brukar det försvinna. Man kan även strö ut lite bikarbonat runtom plantan eller använda ME-spray, mikroorganismer i  sprayform.



Sibirisk pion (P.Anomala) brukar vara bland de allra första att blomma. Så här stora knoppar har den idag. Trots -3 gr på nätterna o hagel/snö/regn så växer den fint för varje dag. Kring den 10 maj brukar blomman slå ut - men i år antar jag att det dröjer några dagar till eftersom det kommer bli kalla nätter ett tag till. Ibland måste man bara ha tååååålamod!



onsdag 12 september 2018

Pionblomningen startade med Glans 2018


PIONBLOMNINGEN STARTADE MED GLANS!

Jag har funderat på hur jag ska visa upp alla pioner. Tanken var att börja under våren - men hoppsan - nu är det höst! Ja, så fort kan tiden gå ibland när det är lite för mycket runt omkring.
Så därför är det verkligen hög tid att ta tag i lite bredare presentation för varje pion. Jag väljer att skriva in dem utifrån hur de öppnat blomman. Den 9 maj började pionblomningen o den varade till början av juni, alltså i 2 månader.

Året 2018 var ett ganska svårt år för växtligheten. Det var väldigt soligt, varmt o torrt-men pionerna mådde utmärkt, trots att vi inte kunde bevattna dem alls. Nu håller jag tummarna för att pionerna återhämtar sig till nästa nästa vår o då kommer med lika mycket blommor som i år.

Den första pionen som blommade här (med glans!) blev Glanspion, Paeonia Mairei.
Det var den första blomningen för denna frösådd. Fröerna köptes 2015 av Göteborgs botaniska konnässörsklubb o såddes då. Sen blev det att vänta i 3 år.

Man förstår att den fått sitt namn Glanspion, när man ser bladverket. Det glänser fantastiskt fint!
Normalt finns den vildväxande i bergsområden i Kina o den verkade trivas på denna platsen den fått där det är ganska sandig jord o i söderläge. Detta är alltså en vildart.

Blomtiden är mycket tidig - en av de tidigaste allmänt sett o en av de första som blommar hos oss. Höjden 60 cm innebär att den inte behöver något extra buskstöd.
Blomfärgen är ganska starkt rosalila när den precis öppnat sig. Men på några dagar har blomman bleknat till svagt rosa.
Blomformen är enkel, något nickande blommor
Blomstorlek 8-10 cm
Doften är svag söt doft.
Fröfertil - fröerna verkar vara lätta att gro - jag lyckades ju med det - och man kan använda den om man vill pröva sig fram att föröka nya sorter.




De galnsiga bladen har gett Paeona Mairei det svenska namnet Glanspion






















Söta pistiller är samlade i blommans centrum.






Efter någon dag bleknar blommans rosalila färg o
blir nästan vit sista dagarna.

 




 


























tisdag 30 januari 2018

Tips om faktaböcker om pioner

 
När mitt intresse verkligen kunde ta fart i slutet av 1990-talet o jag hade tid att läsa om pioner så var det faktiskt svårt att hitta faktaböcker på svenska. Och det är  fortfarande fåtal pionböcker på svenska.
De senaste 5 åren har det hänt mycket på pionfronten - Svenska pionsällskapet har tillkommit o har betytt mycket för oss som älskar pioner. Det har tillkommit massor av nya sorter o i synnerhet massor av ny kunskap angående Itoh hybriderna som var väldigt sällsynta för bara 10 år sedan.
 
 
Tack o lov finns det många bra böcker på engelska o min senaste bok
"Peony, The best varieites for your garden" av David Michener & Carol Adelman som gavs ut i december 2017. Engelsk text.
 
 
Carol Adelman med sin make är odlare o driver "Adelman Peony Gardens", Oregon, USA. Det finns avsnitt om Itoh hybrider och trädpioner utöver Lactiflora avsnittet. Boken innehåller så fantastiskt fina foton o mycket intressant att läsa om t.ex samplantering o bästa odlingsplats och tips o råd.  Jag bläddrar o läser i den varje dag.
Den finns att beställa via Bokus o Adlibris.
 
 
 
 
 
 
Den allra första faktaboken som jag införskaffade var
 "Min passion för pioner" av Herman Krupke (2006).
 
 
Herman Krupke räknas som en av de stora pionodlarna i Sverige. Han har byggt upp Guldsmedsgården, en handelsträdgård med inriktning på pioner,
belägen i Ljung strax utanför Ulricehamn.
 
I boken fann jag mycket bra grunder om pionodling o skötsel samt olika pionarter.  Faktatexten är lättläst o skriven så att även en amatör förstår vad som menas. Denna boken använder jag än idag om det är något jag undrar över. Och det syns väl att den används eftersom det sitter massor av bokmarkeringar på sidorna.
Och precis som Herman uttrycker det - min passion för pioner- så blev det passion för pioner även från min sida med.
Boken finns på många bibliotek o säkert i många bokaffärer också.
 

 
 
En annan svensk bok som jag köpte tidigt var "Pioner från bondpioner till kinesiska skönheter" av Susanna Widlundh, 2007, Ica Förlaget.
 

Som titeln antyder är det fakta om pionens historia o utbredning till dagens trädgårdspioner. Avsnitten om buskpioner är bara ett par sidor o det beror på att det helt enkelt inte fanns så många sorter att välja på i handeln 2007. Det är en presentation om Lactiflora sorter o många foton på dessa. Boken kanske kan hittas t.ex. via Bokbörsen eller någon sådan bokförmedlingssite.



Den tredje svenska boken som jag har är
"Pioner" av Eva Robild och Görgen Persson (2007) Bokförlaget Natur och Kultur.
 

Eva Robild är frilansjournalist o trädgårdsskribent som skrivit i många av våra trädgårdstidningar o gett ut många härliga trädgårdsböcker. I boken finns avsnitt om kulturarvet o besöksträdgårdar där även Herman Krupke som jag tidigare nämnt intervjuas. Faktatexten är skriven på lättläst o förståeligt sätt. Fantastiskt fina foton med levande och beskrivande texter. Boken finns att beställa via bokhandel och säkert via bokförmedling också.




När jag så småningom ville fördjupa mig ännu mer köpte jag boken
"Pioner" av Jane Fearnley-Whittingstall, 1999.



Än om boken har ett par år på nacken så är det verkligen en bra bok med fördjupning o massor av fakta. Texten är på svenska. Boken börjar med pionens historia o utveckling till dagens odling. Det finns tips om skötsel och passande samplantering med andra växter. Den presenterar ca 200 olika pionsorter o många av är visas med foto.
Boken finns kanske inte i bokhandeln men finns säkert att få tag på via
t.ex Bokbörsen eller liknande site eller antikvariat.


I boken "The Peony" av Alice Harding i en omarbetad och redigerad version av Roy G Klehm (1993) är det ännu mera djupdykning om pioner.  Alice Harding är pionernas drottning  som tidigt 1900-tal var världens främsta pionexpert som skrev bokens förlaga redan 1917.


 
I denna bok med engelsk text är det mest text o få foton. Det finns mycket historik men framförallt listor där pioner presenteras med noggrann beskrivning om hur de ska se ut o kännas igen till korrekt. Själv valde jag att köpa boken av intresse av Alice Hardings arbete och förtydligande över de olika sorterna.  
 
 
Martin Page, pionexpert, har skrivit följande böcker i min bokhylla, 
"The Gardener´s guide to growing Peonies", (1997) samt 
"The Gardener´s Peony. Herbaceous and tree peonies", (2005) 
innehåller mer fakta om vildarter och även fördjupning om sjukdomar som kan drabba dem. Det finns bra beskrivning om vildarterna o hur man kan se drag av dem i dagens odlade pioner. En fördjupande beskrivning om var o av vem som vildarten upptäckts och fått sitt namn. Båda böckerna har engelsk text o innehåller många foton i beskrivningarna. Dessa böcker har jag hittat genom siten Amazon.
 
 
 
 
Och så har jag Alan Rogers bok "Peonies", (1995). Alan har odlat pioner i hela sitt liv o delar med sig av sina erfarenheter i mötet med pioner. Texten är på engelska.
Ett intressant inslag är presentation om alla de odlare som tagit fram nya sorter. Det finns lång lista med beskrivning av pionsorters karaktärsdrag. Dessvärre är det endast svartvita foton i mitt exemplar. Denna boken har jag också köpt via Amazon.
 
 
 
 

Fakta på internet

 
Idag finns ju bra möjligheter att hitta faktatexter på internet. Dels kan man läsa på odlares egna hemsidor men man kan hitta artiklar eller trädgårdsforum.
 
Du kan söka "pion" så klart. Men om du kan läsa på andra språk kan du söka Paeonia Lactiflora, Paeonia Itoh. På tyska heter det Pfingstrosen och Staudentrosen.
På franska söker du pivoines o på engelska peony eller peonies.
 
En av mina absoluta favoritsidor är en databank skapad av Carsten Burkhardt med
alla idag kända, namngivna pionsorter.
Du söker utifrån pionens namn o kommer vidare till sidan där pionens karaktärsdrag beskrivs samt länkar till försäljare som haft den till salu.
 
Här finns en länk till pion databasen.
 
 
 
 

Försäljare med bra faktasidor på hemsidan

 
 Jag kan också rekommendera pionförsäljare som har bra beskrivningar på pioner de har i sin odling. De väletablerade och seriösa pionodlare i Europa är t.ex Warmerdam och Peonyshop i Nederländerna, Kelways o Claire Austin i Storbritannien,
Rivierés Pivoine i Frankrike och Graefswinning i Tyskland.
 
Det finns ju så klart fler pionsäljare i Europa, men det är dessa som jag tycker
har bra o överskådlig fakta om varje pion samt särskild sida och beskrivning om skötsel o plantering. Dessutom har dessa ett stort utbud och med fantastisk fin kvalitet av pionrötter.
 
I Sverige finns också säljare men det finns ingen "storsäljare". Om du är intresserad av att skaffa en pionsort så kika på flera olika hemsidor för att verkligen kolla upp vad som sägs som egenskap om varje sort. Det finns säljare som inte är så seriösa och det finns säljare som inte har kunskaper så jämför alltid med en riktigt tillförlitlig källa!
 
Och naturligtvis har vi Svenska pionsällskapets hemsida
där man kan läsa råd o rön o få fakta om många sorter också.
 
 
 
 
 
 

måndag 29 januari 2018

Våren är på G även 2018

 
I höstas blev det inte så mycket pionfröer som jag hoppats. Men några kunde jag skörda o de har legat i burkar med fuktig mossa respektive vermiculite.
Ikväll har jag tittat till burkarna o visst - det har kommit groddar! Lycka!
 
Nu kommer jag placera de med groddar i kylskåp så att utvecklingen bromsas upp.
Det är ju bara januarimånad ännu o det är lite för kallt att ta dem till kruka o placera i växthus. Men om några veckor kommer jag plantera den i krukor med jord.
 
 
 



Fröet har skördats från pionsorten som heter Caroline Mather (P. Lactiflora) o det blir den som är "moderplantan". Däremot vet jag inte vilken som pollinerat o räknas som "pappa". Pollen kan ha kommit från samma planta, eller någon närstående planta.
 
Om man vill ha kontroll på pollineringen så är det bäst att själv göra pollineringen med hjälp av pensel. Och därefter omgående sätta ett skydd över blomman så att inte insekter gör ytterligare pollinering. Men - dessa fröer är "öppet" eller "spontant" pollinerade.

Frösådden kan ha mycket likheter med moderplantan - men det är alltså inte längre 'Caroline Mather' utan en onamnad frösådd. Jag kan välja att ge den ett namn som jag själv tycker om. Allra först vill jag se hur plantan utvecklas o vill se första blomningen.
Men det kommer dröja ytterligare 3-4 år tills den första knoppen slår ut!
Tålamod!
Ja, kanske namnet "Patience" kan bli passande.....
 

måndag 10 april 2017

Frösådder kikar fram i vårvärmen!

FRÖSÅDD ÄR LIKA MED TÅLAMOD, TÅLAMOD o LITE MER TÅLAMOD!

 
Jag har odlat pioner i många år eftersom det redan fanns ett par plantor när vi flyttade hit år 1990. Men jag har inte sysslat med frösådd av pioner så länge. Första året som jag verkligen läste på om hur man borde göra var 2012.
 
Jag köpte fröer genom Konnässörsklubben, Göteborgs botaniska. De första sorterna som petades ner i kruka i januari 2012 var P. Peregrina var. romanica, Turkisk pion samt en hybrid svavelpion P x Chamaeleon. Efter ett år i krukor kunde jag se att flera hade grott! Vilken lycka!
 
Efter hand som fröerna grott har de blivit omskolade till större kruka, vidare till öppen jord i pallkrage. I höstas var det dags att plantera dem till den tänkta växtplatsen.
 
Paeonia x chamaeleon. Hybrid svavelpion
P. Suffruticosa, Buskpion frösådd 2012
 
 
 
Paeonia Peregrina var. romanica, Turkisk pion



När väl de första pionfrösådden hade grott o jag hade lyckats så har det fortsatt av bara farten.
Varje år köper jag några fröer o så har jag även skördat o sått av egna sorter. Jag har även då prövat lite olika sätt att starta frösådden. Enklast metod är att stoppa ner fröet i jord i kruka.
Men då kan det ta 1-2 år innan du ser grodden.

Genom att lägga fröer i fuktig mossa eller vermaculite som förvaras i burk i rumstemperatur
kan du "korta in" ett års väntan. När pionfröerna legat i den fuktiga mossan så kan groddar kika fram.
Bäst är att använda färska fröer o de får du ju under hösten.
Då placerar du dem i kylen för att grodden inte ska utveckla sig för snabbt mitt i vintern.
I mars/april är det så dags att plantera grodden i jord i kruka (eller direkt i pallkragar).
Sen får man vänta 3-4 år tills man får se den där första lilla knoppen.
Då är lyckan fullbordad!

P. Tenuifolia, Dillpion, frösådd 2012 har knopp!
Hurra! Hurra! Hurra!



Denna buskpionen är också frösådd 2012 men har kommit längre i sin utveckling.
Den har sin första knopp i år!












Här kommer några av de frösådder som kommit upp.



P. Daurica ssp coriifolia, Kaukasisk, Frösådd 2012


P. Suffruticosa, Buskpion frösådd 2012



Paeonia Mairei, Glanspion, frösådd 2013



P. Veitchii, Rosenpion frösådd 2015


När man tar fröer så skriver man upp namnet på den pionen där frökapseln fanns.
I det här fallet är Blushing Princess moderplanta.







 Blushing Princess, frösådd 2014.
 Det är öppet pollinerade fröer o därför vet jag inte exakt hur blomman kommer te sig. Den kanske blir exakt likadan som moderplantan
eller får den drag av den pollinerade plantan.














 

tisdag 4 april 2017

Våren visar sig o mycket händer

Våren är välkommen!


Nu händer mycket varenda dag i naturen och i trädgården. Pionernas nya skott kikar upp som små röda tomteluvor o brukar kallas "näsor".


Pink Hawaiian Coral brukar växa till sig snabbast av alla sorterna.

Ögonen är väldigt sköra o väldigt viktiga att du inte råkar trampa på så att de bryts av. Både tillväxt o blomning kan då utebli! Sätt gärna ett lågt buskstöd eller kanske en stenrad som en markering så att alla kan se att man inte ska trampa just där.

Om du märker att ögonen hamnat lite för djupt under jorden eller extra vintertäckmaterial så kan du försiktigt dra undan den jorden med handen. Men - försiktigt så du inte råkar dra bort näsorna.

Buskpionerna brukar visa knoppar redan i mitten av mars. Det kan många gånger hända att deras knoppar fryser bort pga stark sol o kalla nätter i mars. Om solen lockar upp dem för tidigt så bör man lägga på en skuggväv som skyddar knopparna både mot den starka o varma solen på dagen o kalla, frostiga nätter.

Paeonia Suffruticosa, "Black Wine" är en buskpion som troligen har knoppar i år.


Paeona Suffruticosa, "Pink" är på god väg o har troligen en knopp i topp!


Bland frösådderna kan man hitta små sköra groddar komma fram. Från den ena dagen till den andra sker tillväxt o det är nästan så man kan se växtkraften. Jag blir lika förundrad över detta fenomen varje vår!

Det är som ett lyckorus när jag ser att nya pionplantor kommer fram o kanske t.om. har knoppar på gång. Och jag blir lika glad när jag ser att gamla trogna plantor klarat vintern bra o har god tillväxt - som alltid.


Paeonia Chameleon, en hybridsvavelpion.
 
Frön köptes från Göteborgs botaniska 2012. För två år sedan planterade jag ut den på sin plats o där tycks den trivas bra! Nu väntar jag på att få se första blomningen!
Tänk om det blir knopp i år...
 
 

BESKÄRA PIONER PÅ VÅREN:

 
Jag klipper alltid bort alla stänglar på pionen under hösten. Det är för att undvika sjukdomar, mögel o botrytis som lättare kan uppstå om det är vått runtom pionen.
 
Men - alla Suffruticosa/buskpioner o Itoh sorter väntar jag med att
beskära/klippa ned till våren.
 
Här får man vara lite försiktig o avvakta med beskärning tills slutet på mars. Itoh kan nämligen få knoppar drygt 25-30 cm upp på stänglarna. Om anlagen kikar fram för tidigt så blir det oftast ingenting utav anlagen eftersom kylan gör de svarta. Men om det finns fina skott i slutet av mars så kommer det kunna utvecklas blommor där.
 
Likadant är det med buskpionen som vars grenar inte vissnar ner
o får anlag högt upp på grenarna.
Men det som blivit svart eller känn mjukt ska du klippa ned.
Det kan du göra i slutet på mars.
 
 

 STÄDA UPP RUNTOM PIONEN

 
Ta bort vissnade löv som ligger nära inpå pionplantan. Det kan dels göra att plantan fryser eftersom löven är våta o dels kan det riskera sjukdomar som trivs i fukt.
 
Om du haft granris som extra skydd så tar du bort det så att ögonen kan komma upp fritt o inte hamnar inne i riset. Det kan bli skador när du ska dra bort granriset. Och det är inte heller bra om granriset tappar barren där pionen ska växa.
 
Titta över så att inte pionens rötter kommer fram när tjälen lossnar! Det är något som kan hända särskilt på de pionrötter som planterades hösten före o då inte hunnit etablera sig helt. Jorden kan lyfta upp rotknölen rejält o det måste du ha koll på o lägga på jord om det händer.
 
Om du ser ogräs eller frösådda plantor, komma upp mitt i plantan så ta bort dem nu. Om det är frösådda växter som kommer upp mitt i pionen så kommer det påverka pionen negativt. Ogräs är alltid lättast att ta undan innan det växt till sig.
 
Athena växer fint, trots flytt till ny plats i höstas.
 
 
 Däremot behöver man inte vara så rädd för andra vårlökar som växer nära pionen.
Jag har tulpaner, scilla, porslinshyacinter som kommer nära pioners växtplats men det tycks inte alls påverka pionens tillväxt. Vårlökarna hinner vissna ner innan pionen kommer upp ordentligt o det kan bara vara en fördel att pionen så småningom döljer de vissnade bladen fr vårens blomning.
 
 
 

GÖDNING PÅ VÅREN

Om gödning kan man tala länge om o det finns många olika sätt att göra o olika produkter att använda. Men oavsett så är tumregeln denna - om du gödslar för mycket så kommer det bara blad o blomningen uteblir.
 
Om man gjort plantering under hösten så behöver du inte alls tänka på gödning förrän längre fram. Man brukar säga att en ny pionplanta har fått så mycket näring med sig att det kan den leva på i 2-3 år.
 
På äldre pionplantor ger jag 1 msk algomin o 1 msk benmjöl.
Det är på de pioner som jag känner till att de trivs med att få algomin på våren som en extra skjuts till blomknopparna. Om du märker att det inte blir några knoppar så hoppa över algominet. Strö ut algominet en bit från själva centrum så att det kommer ut där rötter o sugrötterna kan tillgodogöra sig näringen.
 
På alla pioner strör jag 1 msk benmjöl tidigt på våren, i mitten av mars.
Benmjölet är långtidsverkande o innehåller mycket bra ämnen för all tillväxt. 
Strö det en bit från pionen själva centrum så att de små fina sugrötterna kan dra till sig näringen.
 
 
Efter pionblomningen ger jag alla pioner en omgång med algomin igen.
Det brukar jag göra slutet av juli när alla blommat klart.  
Och till hösten blir det en giva benmjöl så att de har bra näring till vårstarten.
 
 
 
 

KROSSAT SNÄCKSKAL och GRUS

Av gammal tradition o en tips från en äldre trädgårdsmästare för många år sedan så lägger jag krossat snäckskal runtom pionen. De som nyplanteras på hösten får snäckskal vid det tillfället o under våren kollar jag över alla pioner o ger dem där säckskalet letat sig ner i jorden.
Varför snäckskal? Jo, det tillför kalk på ett långtidsverkande sätt. Här på västkusten använde har man använt snäckskal som gödning i flera hundratals år. Jag köper krossat snäckskal på granngården där du hittar det bland hönsmaten.
 
Jag ser också över att det ligger grovt grus vid rothalsarna. Det är ett sätt att undvika botrytis angrepp som kan starta då stjälkarna är fuktiga.
Jag köper ett grus som heter "Halkfritt" som används till halkbekämpning. Gruskornen är ganska stora så att regnvatten lätt rinner bort. Om det är finkornig sand så kan det bli precis tvärsom - att sanden håller kvar fukten.
Kolla bara så att gruset INTE innehåller salt!
Då blir det helt förödande resultat.  
 
Sunny girl har fått krossat snäckskal o grovt grus där stjälkarna så småningom ska komma fram




ETIKETTER o SKYLTAR

Efterhand insåg jag att det behövdes etiketter eller skyltar på alla mina pioner. När vänner kom på besök ville de veta sortnamn o då hände det att det blev "tomt i bollen".
Jag gjorde egna som jag plastade in o satte på en metallpinne.
(Ståltråden måste vara varmförzinkad så att den inte rostar).
De har fungerat jättebra o faktiskt hållit väldigt länge. De äldsta är 7-8 år o håller än.
När jag tar foto på mina pioner så inleder jag alltid med ett foto på etiketten/skylten.
På så sätt vet jag alltid att alla foton hamnar på rätt sort.




Sen har jag prövat olika material - plåtskyltar, kopparskyltar, zinkskyltar.
Viktigt är att du inte sätter dessa för nära plantan o råkar sticka ner metallspjuten in i pionrötterna! Och dessvärre tycker jag det är svårt att få plats med all information som jag vill ha med. Och så är det det där med att texta snyggt....






I år har jag hittat en ny modell gjord av plexiglas som ska bli spännande att pröva.




Nu är det bara att försöka plita ner lite snygg text.....
 
 
 
 
 
 
 
 
 

tisdag 7 februari 2017


Blomningstid


Man delar in pioner i huvudsak tre blomningsperioder, Tidig, Mellan, Sen.         När man köper en pion brukar det anges T, M, S. Ibland förfinas tidsperioden med "extra tidig", sen-mellantid osv.

Jag tycker det är intressant att jämföra blomningsperioden fr år till år o skriver upp när blomningen startar. Det kan skilja 2-3 veckor på blomningen beroende på hur vintern o vårvintern varit. Pionen är som sagt mycket tålig men jag har märkt att här kan just den starka vårsolen vara till problem.

Vårsolen väcker upp pionen som börjar växa i mars/april - men det kan komma kalla nätter ända in i maj månad.... Det kan ge frostskador i synnerhet på buskpionernas knoppar. Även doftpionens knoppar kan bli svarta o torka in -  men det är vid enstaka tillfällen som detta hänt o aldrig drabbat alla plantor.

Tack o lov! 
 
 

Pionblomning från maj - juli

Genom att välja pioner med olika blomningsperioder så kan man få se blommor från slutet av  - slutet av juli.
Buskpioner o vildarter startar blomningen i början av maj.
Sen följer bondpionen o efter startar doftpionen o itoh. Genom att välja olika arter, ta reda på olika sorter egenskaper så kan du få blomning 12-15 veckor.