Pionarter
Det finns flertal olika sorter pionarter i världen. Jag har inte tänkt få in i någon djupdykning av art o exakt biologi av blomman, eftersom det numera finns många bra faktabcker o internetsidor. Men jag ska försöka guida dig o presentera de olika arterna som jag har mött o planterat eller frösått. Samt försöka lotsa dig bland de saker som är viktiga för att t.ex enklare särskilja arterna. Tips som gäller specifikt för de olika arterna.
På fotot ovan visar jag Sarah Bernhardt vilket är en av de mest välkända pionsorterna. Det är verkligen en klassiker som finns i många, många trädgårdar i Sverige o minst lika populär i övriga Europa.
Doftpionen,
Paeonia
Lactiflora är den vanligaste arten/sorten - som finns i
mängder av olika färger vita, rosa, röda och i olika former enkla,
halvfyllda, fyllda/dubbla. Den kallas doftpion eftersom den oftast doftar - men
alla
sorter gör inte det trots att de tillhör den arten. (Ibland skrivs det luktpion
- men i södra Sverige beskriver ordet "lukt" något illaluktande. Så
jag använder ordet "doftpion" vilket är positivt ord för
något som har god doft).
Doftpionen blad o
stjälkar vissnar helt ner under höst-vinter.
Bondpion
Är den andra mest
kända sorten är den vi kallar bondpion.
Det är egentligen en hybrid/korsning mellan
bergpionen
som på latin heter Paeonia Officinalis och turkisk pion som
på latin heter Paeonia Peregrina. Och bondpionens latinska
förled är Paeonia x festiva.
Förut har den benämnts P. Officinalis - men det har alltså ändrats till P. Festiva.
Den vita sorten heter Alba Plena,
den röda Rubra
Plena, den rosa Rosea Plena. Dessutom finns ett par
andra sorter Mutabilis Plena. Bondpionen blir ungefär 60 cm o blommar
före doftpionerna. En helt otroligt härdig perenn som har hittats vid
gamla övergivna torp där de vuxit i 100-tals år. Jag har även hört
historier om kastade rötter som hittats ett par år senare - i full blom!
 |
| P. Festiva 'Rubra Plena' |
 |
| Mutabilis Plena |
Itoh
hybrider
Itoh pionen är
en hybrid/korsning mellan buskpion o örtartade pioner, lactiflora. Namnet har
dem fått av den personen som lyckades genomföra korsningen vid namn Toichi
Itoh, Japan.
Itoh
pioner har oftast förbättrade egenskaper genom att vara lägre o
behöver ingen stöttning. De har oftast läckra o annorlunda färgställningar.
Blomningen kan pågå i flera veckor vilket också gör dem extra
odlingsvärda.
Här är en av de allra mest köpta itoh nämligen 'Bartzella'
Buskpioner
Buskpionens
latinska namn är Paeonia Suffruticosa. Det är verkligen diamanten bland
pionerna o har dyrkats i Kina varifrån den kommer, i tusentalsår. I början fick
den endast odlas vid de kejserliga palatsernas trädgårdar. Buskpionen kallas på
kinesiska för Blommornas konung. Doftpionerna kallas Konungens Ministrar.
Pionen var en symbol för ära o rikedom.
Detta är alltså en
buske vars blad ramlar av på hösten men stänglarna, s
om är förvedade,
står kvar året om o vissnar alltså inte ner.
Här är den inte
jättevanlig - men är på god väg. Man har väl varit lite osäker på hur mycket
kyla den klarar. Jag har också varit lite försiktig men har investerat i ett
par buskpioner de sista 3 åren. Jag hoppas på att få se blommor på våra i
år 2017. Buskpionen ska planteras på våren, vilket skiljer sig gentemot alla
andra pionsorter där höstplantering gäller. Buskpionen behöver mycket sol o
helst en varm o skyddad plats.
Framförallt har buskpionen en helt fantastiskt underbar doft som känns vida omkring busken. Blommorna är stora som tallrikar o finns i alla de färger.
Vildarter
Självklart
finns det flera olika vildarter - för det är ju så som pionen en gång i tiden
börjat. När den blev intressant för människan var den till en början för
medicinskt syfte. Men man såg ju skönheten i blomman o så blev det större
intresse för själva blomman. Och ju mer intresse det blev för blomman så fanns
intresse för att ta fram o förädla fram nya former, färger osv.
Vildarter är
pioner som vuxit vilt runtom medelhavet, Kina o Nordamerika. Flera av de
europeiska vildarterna har hittats på öar som t.ex Rhodos, Mallorca, Corsica,
Sardinien mfl. Fortfarande kan man få se pioner växa vilt, oftast i
bergsområden. I en del av våra svenska botaniska trädgårdar kan man också finna
vildarter.
Jag har en del
vildarter - men de är faktiskt frösådder o därför får vi följa dem på en annan
sida - fr frö till planta.
Några som av
vildarterna som jag har är: Rosenpion (Paeonia Veithcii) Turkisk pion
(Paeonia Peregrina), Kaukasiska pion ( Paeonia Daurica), Korallpion (Paeonia
Mascula) Svavelpion (Paeonia Mlokosewitchii), Lackpion (Paeonia Obvata) mfl.
