tisdag 30 januari 2018

Tips om faktaböcker om pioner

 
När mitt intresse verkligen kunde ta fart i slutet av 1990-talet o jag hade tid att läsa om pioner så var det faktiskt svårt att hitta faktaböcker på svenska. Och det är  fortfarande fåtal pionböcker på svenska.
De senaste 5 åren har det hänt mycket på pionfronten - Svenska pionsällskapet har tillkommit o har betytt mycket för oss som älskar pioner. Det har tillkommit massor av nya sorter o i synnerhet massor av ny kunskap angående Itoh hybriderna som var väldigt sällsynta för bara 10 år sedan.
 
 
Tack o lov finns det många bra böcker på engelska o min senaste bok
"Peony, The best varieites for your garden" av David Michener & Carol Adelman som gavs ut i december 2017. Engelsk text.
 
 
Carol Adelman med sin make är odlare o driver "Adelman Peony Gardens", Oregon, USA. Det finns avsnitt om Itoh hybrider och trädpioner utöver Lactiflora avsnittet. Boken innehåller så fantastiskt fina foton o mycket intressant att läsa om t.ex samplantering o bästa odlingsplats och tips o råd.  Jag bläddrar o läser i den varje dag.
Den finns att beställa via Bokus o Adlibris.
 
 
 
 
 
 
Den allra första faktaboken som jag införskaffade var
 "Min passion för pioner" av Herman Krupke (2006).
 
 
Herman Krupke räknas som en av de stora pionodlarna i Sverige. Han har byggt upp Guldsmedsgården, en handelsträdgård med inriktning på pioner,
belägen i Ljung strax utanför Ulricehamn.
 
I boken fann jag mycket bra grunder om pionodling o skötsel samt olika pionarter.  Faktatexten är lättläst o skriven så att även en amatör förstår vad som menas. Denna boken använder jag än idag om det är något jag undrar över. Och det syns väl att den används eftersom det sitter massor av bokmarkeringar på sidorna.
Och precis som Herman uttrycker det - min passion för pioner- så blev det passion för pioner även från min sida med.
Boken finns på många bibliotek o säkert i många bokaffärer också.
 

 
 
En annan svensk bok som jag köpte tidigt var "Pioner från bondpioner till kinesiska skönheter" av Susanna Widlundh, 2007, Ica Förlaget.
 

Som titeln antyder är det fakta om pionens historia o utbredning till dagens trädgårdspioner. Avsnitten om buskpioner är bara ett par sidor o det beror på att det helt enkelt inte fanns så många sorter att välja på i handeln 2007. Det är en presentation om Lactiflora sorter o många foton på dessa. Boken kanske kan hittas t.ex. via Bokbörsen eller någon sådan bokförmedlingssite.



Den tredje svenska boken som jag har är
"Pioner" av Eva Robild och Görgen Persson (2007) Bokförlaget Natur och Kultur.
 

Eva Robild är frilansjournalist o trädgårdsskribent som skrivit i många av våra trädgårdstidningar o gett ut många härliga trädgårdsböcker. I boken finns avsnitt om kulturarvet o besöksträdgårdar där även Herman Krupke som jag tidigare nämnt intervjuas. Faktatexten är skriven på lättläst o förståeligt sätt. Fantastiskt fina foton med levande och beskrivande texter. Boken finns att beställa via bokhandel och säkert via bokförmedling också.




När jag så småningom ville fördjupa mig ännu mer köpte jag boken
"Pioner" av Jane Fearnley-Whittingstall, 1999.



Än om boken har ett par år på nacken så är det verkligen en bra bok med fördjupning o massor av fakta. Texten är på svenska. Boken börjar med pionens historia o utveckling till dagens odling. Det finns tips om skötsel och passande samplantering med andra växter. Den presenterar ca 200 olika pionsorter o många av är visas med foto.
Boken finns kanske inte i bokhandeln men finns säkert att få tag på via
t.ex Bokbörsen eller liknande site eller antikvariat.


I boken "The Peony" av Alice Harding i en omarbetad och redigerad version av Roy G Klehm (1993) är det ännu mera djupdykning om pioner.  Alice Harding är pionernas drottning  som tidigt 1900-tal var världens främsta pionexpert som skrev bokens förlaga redan 1917.


 
I denna bok med engelsk text är det mest text o få foton. Det finns mycket historik men framförallt listor där pioner presenteras med noggrann beskrivning om hur de ska se ut o kännas igen till korrekt. Själv valde jag att köpa boken av intresse av Alice Hardings arbete och förtydligande över de olika sorterna.  
 
 
Martin Page, pionexpert, har skrivit följande böcker i min bokhylla, 
"The Gardener´s guide to growing Peonies", (1997) samt 
"The Gardener´s Peony. Herbaceous and tree peonies", (2005) 
innehåller mer fakta om vildarter och även fördjupning om sjukdomar som kan drabba dem. Det finns bra beskrivning om vildarterna o hur man kan se drag av dem i dagens odlade pioner. En fördjupande beskrivning om var o av vem som vildarten upptäckts och fått sitt namn. Båda böckerna har engelsk text o innehåller många foton i beskrivningarna. Dessa böcker har jag hittat genom siten Amazon.
 
 
 
 
Och så har jag Alan Rogers bok "Peonies", (1995). Alan har odlat pioner i hela sitt liv o delar med sig av sina erfarenheter i mötet med pioner. Texten är på engelska.
Ett intressant inslag är presentation om alla de odlare som tagit fram nya sorter. Det finns lång lista med beskrivning av pionsorters karaktärsdrag. Dessvärre är det endast svartvita foton i mitt exemplar. Denna boken har jag också köpt via Amazon.
 
 
 
 

Fakta på internet

 
Idag finns ju bra möjligheter att hitta faktatexter på internet. Dels kan man läsa på odlares egna hemsidor men man kan hitta artiklar eller trädgårdsforum.
 
Du kan söka "pion" så klart. Men om du kan läsa på andra språk kan du söka Paeonia Lactiflora, Paeonia Itoh. På tyska heter det Pfingstrosen och Staudentrosen.
På franska söker du pivoines o på engelska peony eller peonies.
 
En av mina absoluta favoritsidor är en databank skapad av Carsten Burkhardt med
alla idag kända, namngivna pionsorter.
Du söker utifrån pionens namn o kommer vidare till sidan där pionens karaktärsdrag beskrivs samt länkar till försäljare som haft den till salu.
 
Här finns en länk till pion databasen.
 
 
 
 

Försäljare med bra faktasidor på hemsidan

 
 Jag kan också rekommendera pionförsäljare som har bra beskrivningar på pioner de har i sin odling. De väletablerade och seriösa pionodlare i Europa är t.ex Warmerdam och Peonyshop i Nederländerna, Kelways o Claire Austin i Storbritannien,
Rivierés Pivoine i Frankrike och Graefswinning i Tyskland.
 
Det finns ju så klart fler pionsäljare i Europa, men det är dessa som jag tycker
har bra o överskådlig fakta om varje pion samt särskild sida och beskrivning om skötsel o plantering. Dessutom har dessa ett stort utbud och med fantastisk fin kvalitet av pionrötter.
 
I Sverige finns också säljare men det finns ingen "storsäljare". Om du är intresserad av att skaffa en pionsort så kika på flera olika hemsidor för att verkligen kolla upp vad som sägs som egenskap om varje sort. Det finns säljare som inte är så seriösa och det finns säljare som inte har kunskaper så jämför alltid med en riktigt tillförlitlig källa!
 
Och naturligtvis har vi Svenska pionsällskapets hemsida
där man kan läsa råd o rön o få fakta om många sorter också.
 
 
 
 
 
 

måndag 29 januari 2018

Våren är på G även 2018

 
I höstas blev det inte så mycket pionfröer som jag hoppats. Men några kunde jag skörda o de har legat i burkar med fuktig mossa respektive vermiculite.
Ikväll har jag tittat till burkarna o visst - det har kommit groddar! Lycka!
 
Nu kommer jag placera de med groddar i kylskåp så att utvecklingen bromsas upp.
Det är ju bara januarimånad ännu o det är lite för kallt att ta dem till kruka o placera i växthus. Men om några veckor kommer jag plantera den i krukor med jord.
 
 
 



Fröet har skördats från pionsorten som heter Caroline Mather (P. Lactiflora) o det blir den som är "moderplantan". Däremot vet jag inte vilken som pollinerat o räknas som "pappa". Pollen kan ha kommit från samma planta, eller någon närstående planta.
 
Om man vill ha kontroll på pollineringen så är det bäst att själv göra pollineringen med hjälp av pensel. Och därefter omgående sätta ett skydd över blomman så att inte insekter gör ytterligare pollinering. Men - dessa fröer är "öppet" eller "spontant" pollinerade.

Frösådden kan ha mycket likheter med moderplantan - men det är alltså inte längre 'Caroline Mather' utan en onamnad frösådd. Jag kan välja att ge den ett namn som jag själv tycker om. Allra först vill jag se hur plantan utvecklas o vill se första blomningen.
Men det kommer dröja ytterligare 3-4 år tills den första knoppen slår ut!
Tålamod!
Ja, kanske namnet "Patience" kan bli passande.....