måndag 10 april 2017

Frösådder kikar fram i vårvärmen!

FRÖSÅDD ÄR LIKA MED TÅLAMOD, TÅLAMOD o LITE MER TÅLAMOD!

 
Jag har odlat pioner i många år eftersom det redan fanns ett par plantor när vi flyttade hit år 1990. Men jag har inte sysslat med frösådd av pioner så länge. Första året som jag verkligen läste på om hur man borde göra var 2012.
 
Jag köpte fröer genom Konnässörsklubben, Göteborgs botaniska. De första sorterna som petades ner i kruka i januari 2012 var P. Peregrina var. romanica, Turkisk pion samt en hybrid svavelpion P x Chamaeleon. Efter ett år i krukor kunde jag se att flera hade grott! Vilken lycka!
 
Efter hand som fröerna grott har de blivit omskolade till större kruka, vidare till öppen jord i pallkrage. I höstas var det dags att plantera dem till den tänkta växtplatsen.
 
Paeonia x chamaeleon. Hybrid svavelpion
P. Suffruticosa, Buskpion frösådd 2012
 
 
 
Paeonia Peregrina var. romanica, Turkisk pion



När väl de första pionfrösådden hade grott o jag hade lyckats så har det fortsatt av bara farten.
Varje år köper jag några fröer o så har jag även skördat o sått av egna sorter. Jag har även då prövat lite olika sätt att starta frösådden. Enklast metod är att stoppa ner fröet i jord i kruka.
Men då kan det ta 1-2 år innan du ser grodden.

Genom att lägga fröer i fuktig mossa eller vermaculite som förvaras i burk i rumstemperatur
kan du "korta in" ett års väntan. När pionfröerna legat i den fuktiga mossan så kan groddar kika fram.
Bäst är att använda färska fröer o de får du ju under hösten.
Då placerar du dem i kylen för att grodden inte ska utveckla sig för snabbt mitt i vintern.
I mars/april är det så dags att plantera grodden i jord i kruka (eller direkt i pallkragar).
Sen får man vänta 3-4 år tills man får se den där första lilla knoppen.
Då är lyckan fullbordad!

P. Tenuifolia, Dillpion, frösådd 2012 har knopp!
Hurra! Hurra! Hurra!



Denna buskpionen är också frösådd 2012 men har kommit längre i sin utveckling.
Den har sin första knopp i år!












Här kommer några av de frösådder som kommit upp.



P. Daurica ssp coriifolia, Kaukasisk, Frösådd 2012


P. Suffruticosa, Buskpion frösådd 2012



Paeonia Mairei, Glanspion, frösådd 2013



P. Veitchii, Rosenpion frösådd 2015


När man tar fröer så skriver man upp namnet på den pionen där frökapseln fanns.
I det här fallet är Blushing Princess moderplanta.







 Blushing Princess, frösådd 2014.
 Det är öppet pollinerade fröer o därför vet jag inte exakt hur blomman kommer te sig. Den kanske blir exakt likadan som moderplantan
eller får den drag av den pollinerade plantan.














 

tisdag 4 april 2017

Våren visar sig o mycket händer

Våren är välkommen!


Nu händer mycket varenda dag i naturen och i trädgården. Pionernas nya skott kikar upp som små röda tomteluvor o brukar kallas "näsor".


Pink Hawaiian Coral brukar växa till sig snabbast av alla sorterna.

Ögonen är väldigt sköra o väldigt viktiga att du inte råkar trampa på så att de bryts av. Både tillväxt o blomning kan då utebli! Sätt gärna ett lågt buskstöd eller kanske en stenrad som en markering så att alla kan se att man inte ska trampa just där.

Om du märker att ögonen hamnat lite för djupt under jorden eller extra vintertäckmaterial så kan du försiktigt dra undan den jorden med handen. Men - försiktigt så du inte råkar dra bort näsorna.

Buskpionerna brukar visa knoppar redan i mitten av mars. Det kan många gånger hända att deras knoppar fryser bort pga stark sol o kalla nätter i mars. Om solen lockar upp dem för tidigt så bör man lägga på en skuggväv som skyddar knopparna både mot den starka o varma solen på dagen o kalla, frostiga nätter.

Paeonia Suffruticosa, "Black Wine" är en buskpion som troligen har knoppar i år.


Paeona Suffruticosa, "Pink" är på god väg o har troligen en knopp i topp!


Bland frösådderna kan man hitta små sköra groddar komma fram. Från den ena dagen till den andra sker tillväxt o det är nästan så man kan se växtkraften. Jag blir lika förundrad över detta fenomen varje vår!

Det är som ett lyckorus när jag ser att nya pionplantor kommer fram o kanske t.om. har knoppar på gång. Och jag blir lika glad när jag ser att gamla trogna plantor klarat vintern bra o har god tillväxt - som alltid.


Paeonia Chameleon, en hybridsvavelpion.
 
Frön köptes från Göteborgs botaniska 2012. För två år sedan planterade jag ut den på sin plats o där tycks den trivas bra! Nu väntar jag på att få se första blomningen!
Tänk om det blir knopp i år...
 
 

BESKÄRA PIONER PÅ VÅREN:

 
Jag klipper alltid bort alla stänglar på pionen under hösten. Det är för att undvika sjukdomar, mögel o botrytis som lättare kan uppstå om det är vått runtom pionen.
 
Men - alla Suffruticosa/buskpioner o Itoh sorter väntar jag med att
beskära/klippa ned till våren.
 
Här får man vara lite försiktig o avvakta med beskärning tills slutet på mars. Itoh kan nämligen få knoppar drygt 25-30 cm upp på stänglarna. Om anlagen kikar fram för tidigt så blir det oftast ingenting utav anlagen eftersom kylan gör de svarta. Men om det finns fina skott i slutet av mars så kommer det kunna utvecklas blommor där.
 
Likadant är det med buskpionen som vars grenar inte vissnar ner
o får anlag högt upp på grenarna.
Men det som blivit svart eller känn mjukt ska du klippa ned.
Det kan du göra i slutet på mars.
 
 

 STÄDA UPP RUNTOM PIONEN

 
Ta bort vissnade löv som ligger nära inpå pionplantan. Det kan dels göra att plantan fryser eftersom löven är våta o dels kan det riskera sjukdomar som trivs i fukt.
 
Om du haft granris som extra skydd så tar du bort det så att ögonen kan komma upp fritt o inte hamnar inne i riset. Det kan bli skador när du ska dra bort granriset. Och det är inte heller bra om granriset tappar barren där pionen ska växa.
 
Titta över så att inte pionens rötter kommer fram när tjälen lossnar! Det är något som kan hända särskilt på de pionrötter som planterades hösten före o då inte hunnit etablera sig helt. Jorden kan lyfta upp rotknölen rejält o det måste du ha koll på o lägga på jord om det händer.
 
Om du ser ogräs eller frösådda plantor, komma upp mitt i plantan så ta bort dem nu. Om det är frösådda växter som kommer upp mitt i pionen så kommer det påverka pionen negativt. Ogräs är alltid lättast att ta undan innan det växt till sig.
 
Athena växer fint, trots flytt till ny plats i höstas.
 
 
 Däremot behöver man inte vara så rädd för andra vårlökar som växer nära pionen.
Jag har tulpaner, scilla, porslinshyacinter som kommer nära pioners växtplats men det tycks inte alls påverka pionens tillväxt. Vårlökarna hinner vissna ner innan pionen kommer upp ordentligt o det kan bara vara en fördel att pionen så småningom döljer de vissnade bladen fr vårens blomning.
 
 
 

GÖDNING PÅ VÅREN

Om gödning kan man tala länge om o det finns många olika sätt att göra o olika produkter att använda. Men oavsett så är tumregeln denna - om du gödslar för mycket så kommer det bara blad o blomningen uteblir.
 
Om man gjort plantering under hösten så behöver du inte alls tänka på gödning förrän längre fram. Man brukar säga att en ny pionplanta har fått så mycket näring med sig att det kan den leva på i 2-3 år.
 
På äldre pionplantor ger jag 1 msk algomin o 1 msk benmjöl.
Det är på de pioner som jag känner till att de trivs med att få algomin på våren som en extra skjuts till blomknopparna. Om du märker att det inte blir några knoppar så hoppa över algominet. Strö ut algominet en bit från själva centrum så att det kommer ut där rötter o sugrötterna kan tillgodogöra sig näringen.
 
På alla pioner strör jag 1 msk benmjöl tidigt på våren, i mitten av mars.
Benmjölet är långtidsverkande o innehåller mycket bra ämnen för all tillväxt. 
Strö det en bit från pionen själva centrum så att de små fina sugrötterna kan dra till sig näringen.
 
 
Efter pionblomningen ger jag alla pioner en omgång med algomin igen.
Det brukar jag göra slutet av juli när alla blommat klart.  
Och till hösten blir det en giva benmjöl så att de har bra näring till vårstarten.
 
 
 
 

KROSSAT SNÄCKSKAL och GRUS

Av gammal tradition o en tips från en äldre trädgårdsmästare för många år sedan så lägger jag krossat snäckskal runtom pionen. De som nyplanteras på hösten får snäckskal vid det tillfället o under våren kollar jag över alla pioner o ger dem där säckskalet letat sig ner i jorden.
Varför snäckskal? Jo, det tillför kalk på ett långtidsverkande sätt. Här på västkusten använde har man använt snäckskal som gödning i flera hundratals år. Jag köper krossat snäckskal på granngården där du hittar det bland hönsmaten.
 
Jag ser också över att det ligger grovt grus vid rothalsarna. Det är ett sätt att undvika botrytis angrepp som kan starta då stjälkarna är fuktiga.
Jag köper ett grus som heter "Halkfritt" som används till halkbekämpning. Gruskornen är ganska stora så att regnvatten lätt rinner bort. Om det är finkornig sand så kan det bli precis tvärsom - att sanden håller kvar fukten.
Kolla bara så att gruset INTE innehåller salt!
Då blir det helt förödande resultat.  
 
Sunny girl har fått krossat snäckskal o grovt grus där stjälkarna så småningom ska komma fram




ETIKETTER o SKYLTAR

Efterhand insåg jag att det behövdes etiketter eller skyltar på alla mina pioner. När vänner kom på besök ville de veta sortnamn o då hände det att det blev "tomt i bollen".
Jag gjorde egna som jag plastade in o satte på en metallpinne.
(Ståltråden måste vara varmförzinkad så att den inte rostar).
De har fungerat jättebra o faktiskt hållit väldigt länge. De äldsta är 7-8 år o håller än.
När jag tar foto på mina pioner så inleder jag alltid med ett foto på etiketten/skylten.
På så sätt vet jag alltid att alla foton hamnar på rätt sort.




Sen har jag prövat olika material - plåtskyltar, kopparskyltar, zinkskyltar.
Viktigt är att du inte sätter dessa för nära plantan o råkar sticka ner metallspjuten in i pionrötterna! Och dessvärre tycker jag det är svårt att få plats med all information som jag vill ha med. Och så är det det där med att texta snyggt....






I år har jag hittat en ny modell gjord av plexiglas som ska bli spännande att pröva.




Nu är det bara att försöka plita ner lite snygg text.....
 
 
 
 
 
 
 
 
 

tisdag 7 februari 2017


Blomningstid


Man delar in pioner i huvudsak tre blomningsperioder, Tidig, Mellan, Sen.         När man köper en pion brukar det anges T, M, S. Ibland förfinas tidsperioden med "extra tidig", sen-mellantid osv.

Jag tycker det är intressant att jämföra blomningsperioden fr år till år o skriver upp när blomningen startar. Det kan skilja 2-3 veckor på blomningen beroende på hur vintern o vårvintern varit. Pionen är som sagt mycket tålig men jag har märkt att här kan just den starka vårsolen vara till problem.

Vårsolen väcker upp pionen som börjar växa i mars/april - men det kan komma kalla nätter ända in i maj månad.... Det kan ge frostskador i synnerhet på buskpionernas knoppar. Även doftpionens knoppar kan bli svarta o torka in -  men det är vid enstaka tillfällen som detta hänt o aldrig drabbat alla plantor.

Tack o lov! 
 
 

Pionblomning från maj - juli

Genom att välja pioner med olika blomningsperioder så kan man få se blommor från slutet av  - slutet av juli.
Buskpioner o vildarter startar blomningen i början av maj.
Sen följer bondpionen o efter startar doftpionen o itoh. Genom att välja olika arter, ta reda på olika sorter egenskaper så kan du få blomning 12-15 veckor.
 
 
 

 
 
 
 
 



NJUT AV BLOM, FÄRG, BLAD, KNOPP.

Man kan njuta av pioner på många sätt -

vackra färger, god doft, i bukett.

 

Men efterhand börjar man se blomman på ett helt annat sätt o upptäcka de där små detaljerna som gör varje pion unik.

En dag ser man färger på pistiller, bladens färg o form.

Ju mer man ser, ju mer upptäcker man o

desto mer vill man lära sig.


Ja, att möta pioner innebär att man aldrig blir fullärd.


Det kommer alltid nya sorter!

 

 






 








 

 

 

Pionarter

Det finns flertal olika sorter pionarter i världen. Jag har inte tänkt få in i någon djupdykning av art o exakt biologi av blomman, eftersom det numera finns många bra faktabcker o internetsidor. Men jag ska försöka guida dig o presentera de olika arterna som jag har mött o planterat eller frösått. Samt försöka lotsa dig bland de saker som är viktiga för att t.ex enklare särskilja arterna. Tips som gäller specifikt för de olika arterna.
 
 
På fotot ovan visar jag Sarah Bernhardt vilket är en av de mest välkända pionsorterna. Det är verkligen en klassiker som finns i många, många trädgårdar i Sverige o minst lika populär i övriga Europa.  
 

Doftpionen, Paeonia Lactiflora är den vanligaste arten/sorten - som finns i mängder av olika färger vita, rosa, röda och i olika former enkla, halvfyllda, fyllda/dubbla. Den kallas doftpion eftersom den oftast doftar - men alla sorter gör inte det trots att de tillhör den arten. (Ibland skrivs det luktpion - men i södra Sverige beskriver ordet "lukt" något illaluktande. Så jag använder ordet "doftpion" vilket är positivt ord för något som har god doft). 

Doftpionen blad o stjälkar vissnar helt ner under höst-vinter.
 
 
 

Bondpion

Är den andra mest kända sorten är den vi kallar bondpion. 
Det är egentligen en hybrid/korsning mellan bergpionen som på latin heter Paeonia Officinalis och turkisk pion som på latin heter Paeonia Peregrina. Och bondpionens latinska förled är Paeonia x festiva.
 
Förut har den benämnts P. Officinalis - men det har alltså ändrats till P. Festiva.
 
Den vita sorten heter Alba Plena, den röda Rubra Plena, den rosa Rosea Plena. Dessutom finns ett par andra sorter Mutabilis Plena. Bondpionen blir ungefär 60 cm o blommar före doftpionerna. En helt otroligt härdig perenn som har hittats vid gamla övergivna torp där de vuxit i 100-tals år. Jag har även hört historier om kastade rötter som hittats ett par år senare - i full blom!
 
P. Festiva 'Rubra Plena'
 

 
Mutabilis Plena
 


 
 

Itoh hybrider


Itoh pionen är en hybrid/korsning mellan buskpion o örtartade pioner, lactiflora. Namnet har dem fått av den personen som lyckades genomföra korsningen vid namn Toichi Itoh, Japan.

Itoh pioner har oftast förbättrade egenskaper genom att vara lägre o behöver ingen stöttning. De har oftast läckra o annorlunda färgställningar. Blomningen kan pågå i flera veckor vilket också gör dem extra odlingsvärda. 
 
Här är en av de allra mest köpta itoh nämligen 'Bartzella'
 
 

 
 
 

Buskpioner


Buskpionens latinska namn är Paeonia Suffruticosa. Det är verkligen diamanten bland pionerna o har dyrkats i Kina varifrån den kommer, i tusentalsår. I början fick den endast odlas vid de kejserliga palatsernas trädgårdar. Buskpionen kallas på kinesiska för Blommornas konung. Doftpionerna kallas Konungens Ministrar. Pionen var en symbol för ära o rikedom.

Detta är alltså en buske vars blad ramlar av på hösten men stänglarna, s
om är förvedade,  står kvar året om o vissnar alltså inte ner.

Här är den inte jättevanlig - men är på god väg. Man har väl varit lite osäker på hur mycket kyla den klarar. Jag har också varit lite försiktig men har investerat i ett par buskpioner de sista 3 åren. Jag hoppas på att få se blommor på våra i år 2017. Buskpionen ska planteras på våren, vilket skiljer sig gentemot alla andra pionsorter där höstplantering gäller. Buskpionen behöver mycket sol o helst en varm o skyddad plats.
Framförallt har buskpionen en helt fantastiskt underbar doft som känns vida omkring busken. Blommorna är stora som tallrikar o finns i alla de färger.
 
 
 

Vildarter


Självklart finns det flera olika vildarter - för det är ju så som pionen en gång i tiden börjat. När den blev intressant för människan var den till en början för medicinskt syfte. Men man såg ju skönheten i blomman o så blev det större intresse för själva blomman. Och ju mer intresse det blev för blomman så fanns intresse för att ta fram o förädla fram nya former, färger osv.

Vildarter är pioner som vuxit vilt runtom medelhavet, Kina o Nordamerika. Flera av de europeiska vildarterna har hittats på öar som t.ex Rhodos, Mallorca, Corsica, Sardinien mfl. Fortfarande kan man få se pioner växa vilt, oftast i bergsområden. I en del av våra svenska botaniska trädgårdar kan man också finna vildarter.

Jag har en del vildarter - men de är faktiskt frösådder o därför får vi följa dem på en annan sida - fr frö till planta.

Några som av vildarterna som jag har är: Rosenpion (Paeonia Veithcii) Turkisk pion (Paeonia Peregrina), Kaukasiska pion ( Paeonia Daurica), Korallpion (Paeonia Mascula) Svavelpion (Paeonia Mlokosewitchii), Lackpion (Paeonia Obvata) mfl.
 
 
 
 
 



 

 
 
 

måndag 23 januari 2017

Pionernas historia


Pioner i historien

 
Sägnen berättar att Paion var en skicklig läkarlärljunge som kunde bota flera bland de grekiska gudarna. Främst kan han läka sår o göra blodstillande mediciner. Men hans läromästare Askleipos blev så avundsjuk på hans framgångar så han ville döda honom. Pluto förvandlar då Paion till växten pion så att inte hans läromästare kan förgöra honom. (Denna berättelsen finns i många versioner, men grunden är den samma). Pionen blir de grekiska gudarnas favoritblomma.
 
 

Paeonia

Latinets ord paeonia betyder läkande. I äldre tider var pionen en medicnalväxt.
Man använde pionens rötter som oftast är röda, för att förbättra blodcirkulationen o leverns funktion.

I det engelska språket heter den Peony, peonies i pluralis.
På tyska har den fått namnet Pfingstros, Staudentros o Strauchpäeoni. Alltså pingst-ros för de tidigare sorterna och student-ros för hybrider, Strauchpäeoni betyder buskpion.

Nu kan du "goggla" på de olika språkens namn o hitta helt fantastiska sidor                                        med fakta o inspiration från hela världen.

Du kan också hitta mycket intressant om du går in på Youtube o söker med t.ex det engelska namnet. Inslag fr trädgårdsprogram o inslag om plantering mm.

Men bästa av allt är så klart att ha sin egen PionLycka! 



Till vanliga trädgården

Pioner har odlats i tusentals år i Kina. De första doftpionerna kallade "kinarosor" här.
Bondpionen kom till svenska trädgårdar under 1600-talet. Namnet uppstod eftersom den blev så vanlig att den fanns vid varje bondgård.
 
Under 1800-talet kom doftpioner till Sverige.
 
Pioner har odlats i tusentals år i Kina. De första doftpionerna kallade "kinarosor" här. Man har hittat en katalog fr 1589. då det namnges 30-tal pioner i Kina.
 
Bondpionen kom till svenska trädgårdar under 1600-talet.
Namnet uppstod eftersom den blev så vanlig att den fanns vid varje bondgård.
Under 1800-talet kom doftpioner till Sverige.
 
Det var på 1800-talet i Frankrike som man snabbast fick fram
många olika korsningar mellan P. Officinalis o P.Lactiflora.
 
Den allra mest kända händelsen är när Nicola Lemon
 presenterar sin nya sort "Edulis Superba" på en utställning i Paris 1824.
Händelsen startade ett stort intresse
 o det blev närapå "pionfeber" såsom det på 1500-talet varit "tulpanfeber".

Edulis Superba är än idag en mycket fin o odlingsvärd pionsort.
I mitten av 1800-talet sprids pionintresset till USA o större odlingar där växer fram.




 



 
 
 
 

fredag 20 januari 2017

Pionen som snittblomma

Pionen som snittblomma

Finns det något mer underbart än att ta in en bukett pioner
som fyller hela huset med väldoft?
 
Vildarterna brukar inte vara så hållbara.
Det finns en del pionsorter som är mer hållbara än andra.
Det återkommer jag till.
 
5-7 dagar håller sig buketten om du sköter om den bra.


Det behövs inte många pioner i buketten när de är så här stora!
 
Men ett par tips att tänka på för att helt enkelt få dem mer hållbara är.
 
Skörda buketten antingen tidigt på morgonen.
Knoppen ska vara "bristningsgränsen" alltså att du ser lite av pionens kronblad.
 
Skär av stjälken precis ovanför ett blad.
Ta av blad så att inga blad hamnar under vattenytan för då ruttnar dem.
 
Byta helst till friskt vatten i vasen varje dag, absolut varannan dag.
Om du har möjlighet så ställ vasen svalt under natten.
 
 
 
Duschesse de Nemours o Sarah Bernhardt är underbara doftbomber!
 
 

Blomnäring i vasen

Jag brukar använda någon form av extra snittblomslösning i vattnet. Antingen tar jag blomsternäring eller tillsätter jag 1 msk socker och ½ tsk ättika per liter vatten.
Ättikan hindrar bakterier i vattnet o sockret hjälper blomknoppen att öppna sig.
Det finns många fler olika sorters "husmorsknep" o du kan pröva dig fram.
 
 
 

Torka pioner

Det är faktiskt enkelt att torka pioner. När pionen precis öppnat sig så skär du av stjälken. Gör en bukett, eller häng en o en upp och ner i torrt rum.
En del sorter är något bättre för detta ändamål. Några sorter håller färgen bättre än anda. En del vita sorter kan bli bruna vilket inte är så vackert...
Det är bara att prova sig fram. Jag ska försöka komma ihåg att sätta en namntejp på sorterna som torkas 2017 så att jag säkert kan säga vilka som är bra.
 
 
 
Här hänger alltid några buketter på tork o det är helt underbart när man kan sätta fram en bukett torkade pioner mitt under höstrusket!
 
 
 

Planera blomning från maj till juli


Blomningsperioder

Man delar in pioner i huvudsak tre blomningsperioder, Tidig, Mellan, Sen.        
När man köper en pion brukar det anges T, M, S. Ibland förfinas tidsperioden med "extra tidig", sen-mellantid osv.
 
Jag tycker det är intressant att jämföra blomningsperioden fr år till år o skriver upp när blomningen startar. Det kan skilja 2-3 veckor på blomningen beroende på hur vintern o vårvintern varit. Pionen är som sagt mycket tålig men jag har märkt att här kan just den starka vårsolen vara till problem.
 
Vårsolen väcker upp pionen som börjar växa i mars/april - men det kan komma kalla nätter ända in i maj månad.... Det kan ge frostskador i synnerhet på buskpionernas knoppar. Även doftpionens knoppar kan bli svarta o torka in -  men det är vid enstaka tillfällen som detta hänt o aldrig drabbat alla plantor.
 
 

Pionblomning från maj - juli

Genom att välja pioner med olika blomningsperioder så kan man
få se blommor från maj - slutet av juli.
Buskpioner o vildarter startar blomningen i början av maj. 
Därefter följer bondpion o efter dem startar doftpioner o itoh.
Genom att välja olika arter, ta reda på olika sorters egenskaper så kan du få blomning 10-12 veckor.
 
Det finns tusentals sorters pioner att välja på,
 så det är bara att sätta igång o fundera på vad man tycker om....
Och samtidigt kan jag ställa mig frågan - varför ska jag välja?
Det är bara att skaffa sig de pionerna som man bara faller för!
Och man kan falla för väldigt många!