Pionernas historia

Pioner i historien

 

Sägnen berättar att Paion var en skicklig läkarlärljunge som kunde bota flera bland de grekiska gudarna. Främst kan han läka sår o göra blodstillande mediciner. Men hans läromästare Askleipos blev så avundsjuk på hans framgångar så han ville döda honom. Pluto förvandlar då Paion till växten pion så att inte hans läromästare kan förgöra honom. (Denna berättelsen finns i många versioner, men grunden är den samma). Pionen blir de grekiska gudarnas favoritblomma.

 

 

Paeonia

Latinets ord paeonia betyder läkande. I äldre tider var pionen en medicnalväxt.

Man använde pionens rötter som oftast är röda, för att förbättra blodcirkulationen o leverns funktion.

I det engelska språket heter den Peony, peonies i pluralis.

På tyska har den fått namnet Pfingstros, Staudentros o Strauchpäeoni. Alltså pingst-ros för de tidigare sorterna och student-ros för hybrider, Strauchpäeoni betyder buskpion.

Nu kan du "goggla" på de olika språkens namn o hitta helt fantastiska sidor                                        med fakta o inspiration från hela världen.

Du kan också hitta mycket intressant om du går in på Youtube o söker med t.ex det engelska namnet. Inslag fr trädgårdsprogram o inslag om plantering mm.

Men bästa av allt är så klart att ha sin egen PionLycka! 

Till vanliga trädgården

Pioner har odlats i tusentals år i Kina. De första doftpionerna kallade "kinarosor" här.

Bondpionen kom till svenska trädgårdar under 1600-talet. Namnet uppstod eftersom den blev så vanlig att den fanns vid varje bondgård.

 

Under 1800-talet kom doftpioner till Sverige.

 

Pioner har odlats i tusentals år i Kina. De första doftpionerna kallade "kinarosor" här. Man har hittat en katalog fr 1589. då det namnges 30-tal pioner i Kina.

 

Bondpionen kom till svenska trädgårdar under 1600-talet.

Namnet uppstod eftersom den blev så vanlig att den fanns vid varje bondgård.

Under 1800-talet kom doftpioner till Sverige.

 

Det var på 1800-talet i Frankrike som man snabbast fick fram

många olika korsningar mellan P. Officinalis o P.Lactiflora.

 

Den allra mest kända händelsen är när Nicola Lemon

 presenterar sin nya sort "Edulis Superba" på en utställning i Paris 1824.

Händelsen startade ett stort intresse

 o det blev närapå "pionfeber" såsom det på 1500-talet varit "tulpanfeber".

Edulis Superba är än idag en mycket fin o odlingsvärd pionsort.

I mitten av 1800-talet sprids pionintresset till USA o större odlingar där växer fram.

 



 

 

 

 

Pionen som snittblomma

Pionen som snittblomma

Finns det något mer underbart än att ta in en bukett pioner

som fyller hela huset med väldoft?

 

Vildarterna brukar inte vara så hållbara.

Det finns en del pionsorter som är mer hållbara än andra.

Det återkommer jag till.

 

5-7 dagar håller sig buketten om du sköter om den bra.



Det behövs inte många pioner i buketten när de är så här stora!

 

Men ett par tips att tänka på för att helt enkelt få dem mer hållbara är.

 

Skörda buketten antingen tidigt på morgonen.

Knoppen ska vara "bristningsgränsen" alltså att du ser lite av pionens kronblad.

 

Skär av stjälken precis ovanför ett blad.

Ta av blad så att inga blad hamnar under vattenytan för då ruttnar dem.

 

Byta helst till friskt vatten i vasen varje dag, absolut varannan dag.

Om du har möjlighet så ställ vasen svalt under natten.

 

 

 

Duschesse de Nemours o Sarah Bernhardt är underbara doftbomber!

 

 

Blomnäring i vasen

Jag brukar använda någon form av extra snittblomslösning i vattnet. Antingen tar jag blomsternäring eller tillsätter jag 1 msk socker och ½ tsk ättika per liter vatten.

Ättikan hindrar bakterier i vattnet o sockret hjälper blomknoppen att öppna sig.

Det finns många fler olika sorters "husmorsknep" o du kan pröva dig fram.

 

 

 

Torka pioner

Det är faktiskt enkelt att torka pioner. När pionen precis öppnat sig så skär du av stjälken. Gör en bukett, eller häng en o en upp och ner i torrt rum.

En del sorter är något bättre för detta ändamål. Några sorter håller färgen bättre än anda. En del vita sorter kan bli bruna vilket inte är så vackert...

Det är bara att prova sig fram. Jag ska försöka komma ihåg att sätta en namntejp på sorterna som torkas 2017 så att jag säkert kan säga vilka som är bra.

 

 

 

Här hänger alltid några buketter på tork o det är helt underbart när man kan sätta fram en bukett torkade pioner mitt under höstrusket!

 

 

 

Planera blomning från maj till juli

Blomningsperioder

Man delar in pioner i huvudsak tre blomningsperioder, Tidig, Mellan, Sen.        

När man köper en pion brukar det anges T, M, S. Ibland förfinas tidsperioden med "extra tidig", sen-mellantid osv.

 

Jag tycker det är intressant att jämföra blomningsperioden fr år till år o skriver upp när blomningen startar. Det kan skilja 2-3 veckor på blomningen beroende på hur vintern o vårvintern varit. Pionen är som sagt mycket tålig men jag har märkt att här kan just den starka vårsolen vara till problem.

 

Vårsolen väcker upp pionen som börjar växa i mars/april - men det kan komma kalla nätter ända in i maj månad.... Det kan ge frostskador i synnerhet på buskpionernas knoppar. Även doftpionens knoppar kan bli svarta o torka in -  men det är vid enstaka tillfällen som detta hänt o aldrig drabbat alla plantor.

 

 

Pionblomning från maj - juli

Genom att välja pioner med olika blomningsperioder så kan man

få se blommor från maj - slutet av juli.

Buskpioner o vildarter startar blomningen i början av maj. 

Därefter följer bondpion o efter dem startar doftpioner o itoh.

Genom att välja olika arter, ta reda på olika sorters egenskaper så kan du få blomning 10-12 veckor.

 

Det finns tusentals sorters pioner att välja på,

 så det är bara att sätta igång o fundera på vad man tycker om....

Och samtidigt kan jag ställa mig frågan - varför ska jag välja?

Det är bara att skaffa sig de pionerna som man bara faller för!

Och man kan falla för väldigt många!

 

 

 

 

 

 

 

Pioner arter

 Doftpion

Doftpionen, Paeonia Lactiflora är den vanligaste arten/sorten - som finns i mängder av olika färger vita, rosa, röda och i olika former enkla, halvfyllda, fyllda/dubbla.
Den kallas doftpion eftersom den oftast doftar - men alla sorter gör inte det trots att de tillhör den arten. (Ibland skrivs det luktpion - men i södra Sverige beskriver ordet "lukt" något illaluktande. Så jag använder ordet "doftpion" vilket är positivt ord för något som har god doft). 

 

 

 

 Sarah Bernhardt vilket är en av de mest välkända pionsorterna. Det är verkligen en klassiker som finns i många, många trädgårdar i Sverige o minst lika populär i övriga Europa.
 

Bondpion

Är den andra mest kända sorten är den vi kallar bondpion. Det är egentligen en hybrid/korsning mellan bergpionen som på latin heter Paeonia Officinalis och turkisk pion som på latin heter Paeonia Peregrina. Och bondpionens latinska förled är Paeonia x festiva. Den vita sorten heter Alba Plena, den röda Rubra Plena, den rosa Rosea Plena. Dessutom finns ett par andra sorter Mutabilis Plena.

Bondpionen blir ungefär 60 cm o blommar före doftpionerna.
En helt otroligt härdig perenn som har hittats vid gamla övergivna torp där de vuxit i 100-tals år. Jag har även hört historier om kastade rötter som hittats ett par år senare - i full blom!

 

'Rubra Plena'

Itoh pioner

Itoh pionerna är de som kommer mer o fler för varje år. Itoh är en hybrid/korsning mellan buskpion o örtartade pioner, lactiflora. Namnet har dem fått av den personen som lyckades genomföra korsningen, en japan vid namn Itoh.

Itoh har förbättrade egenskaper än andra, de är oftast lägre o behöver ingen stöttning. De har oftast läcker o annorlunda färgställningar.

Blomningen kan pågå i flera veckor vilket också gör dem extra odlingsvärda. 

 

Här är en av de allra mest köpta itoh nämligen 'Bartzella'. Det är en av de första som kom ut på marknaden. Min planta är ca 10 år gammal o blir en stor buske varje år.

På senare år har jag skaffat flera itoh eftersom de har så fina egenskaper o ger så lång blomningsperiod.

 

 

Buskpioner

Buskpionens latinska namn är Paeonia Suffruticosa. Det är verkligen diamanten bland pionerna o har dyrkats i Kina varifrån den kommer, i tusentalsår. Det är en buske vars blad ramlar av på hösten o veden står kvar året om o vissnar alltså inte ner.

Här är den inte jättevanlig - men är på god väg.

Man har väl varit lite osäker på hur mycket kyla den klarar.
Jag har också varit lite försiktig men har investerat i ett par buskpioner de sista 3 åren.
Jag hoppas på att få se blommor på våra i år 2017.

Buskpionen ska planteras på våren, vilket skiljer sig gentemot alla andra pionsorter där höstplantering gäller. Buskpionen behöver mycket sol o helst en varm o skyddad plats.

 

Framförallt har buskpionen en helt fantastisk underbar doft som känns vida omkring busken! Blommorna är stora som tallrikar o finns i alla de färger.

Vildarter

Självklart finns det flera olika vildarter - för det är ju så som pionen en gång i tiden börjat. När den blev intressant för människan var den till en början för medicinskt syfte. Men man såg ju skönheten i blomman o så blev det större intresse för själva blomman. Och ju mer intresse det blev för blomman,

 så växte intresse för att ta fram nya former, färger osv.

 

Jag har en del vildarter - men de är ju faktiskt frösådder o

därför får vi följa dem på en annan sida - fr frö till planta.

 

Några som av vildarterna som jag har är : Rosenpion (Paeonia Veithcii) Turkisk pion (Paeonia Peregrina), Kaukasiska pion ( Paeonia Daurica), Korallpion (Paeonia Mascula) Svavelpion (Paeonia Mlokosewitchii), Lackpion (Paeonia Obvata) mfl.

  Vildarter är pioner som vuxit vilt, o vissa fall växer vilt, runtom medelhavet, Kina o Nordamerika. Flera av de europeiska vildarterna har hittats på öar som                                                 t.ex Rhodos, Mallorca, Corsica, Sardinien mfl.

Fortfarande kan man få se pioner växa vilt, oftast i bergsområden.

 Vildarterna brukar vara först ut med blomning i mitten av maj.

De är ännu lite mer krävande på väldränerad o solig plats. Det är inte så ofta som man hittar dem i handeln men man kan beställa i den lokala handelsträdgården.
Däremot går det dessvärre inte att beställa i de kommersiella blomsteraffärerna.
Man kan hitta dem hos firmor som specialiserat sig på pionförsäljning
o även då som frö.

 

  Rosenpion, Paeonia Veitchii

 

 

 

  I en del av våra svenska botaniska trädgårdar kan man också finna äkta vildarter.                              Om du vill införskaffa en planta så var mycket noga med vilken leverantör du väljer!

Det är lätt att bli lurad o köpa en hybridsort. 

Köp hos någon som verkligen kan sina pioner!

  

Bladen på pionfröer

 

På pionfröernas karaktärsblad kan du läsa o lära dig mycket!

Det första lilla bladet som utvecklas på frögrodden heter hjärtblad. När det kommer fram är det tid att plantera grodden i kruka om du haft fröet i vitmossa.

 

Karaktärsbladen kommer lite senare o här kan man oftast se vilken art det handlar om. De olika arterna har skillnader i bladen -

det kan vara rundade kanter, se ut som dill osv.

 

Det är intressant att se o studera sina pioners blad för att enkelt kunna se vad för sort pion det kan röra sig om. Då kan du inte bli lurad om du ska köpa en pion o bladen inte ser ut såsom de borde...

Bladen berättar också vem av fröets föräldrar som ger mest karaktär.

 

 

Här kommer exempel på hur mina frösådders första blad ser ut:

 

Blushing Princess

Blushing Princess är moderplantan där fröerna fanns.

 

Blushing Princess är en hybrid pion.

Fröet är öppet pollinerat o det ska bli spännande att få se den blomma om några år. Fröet skördades hösten 2014, placerades i vitmossa i nov 2014. Grodden kom i mars 2015 o den planterades i kruka i slutet av april 2015.

Sen ställdes krukan i skuggigt läge o plantan växte så det knakade!  

I maj 2016 när detta fotot är taget är det dags för omplantering!

 

 

 

 

Dillpion, Paeonia Tenuifolia 

 

Dillpion, Paeonia Tenuifolia

 

Dillpionen (Paeonia Tenuifolia) 

fröer köpte jag hos en större fröfirma hösten 2012.

Fröerna hade köldbehandlats, stratifierats enl fröpåsen.

Då planterade jag dem direkt i krukor o ställde de i skyddat läge.

I mars 2014 syntes grodden o då var det dags att plantera om i större kruka.  

 

 

 

 

 

Glanspion, Paeonia Marei



Glanspion, Paeonia Marei, våren 2014

Glanspion, omskolning i april 2015

 

Glanspion, omskolning oktober 2015

Glanspion (Paeonia Marei)

köptes fröer fr Konnässörsklubben vid Göteborgs botaniska, hösten 2013. Fröerna sattes direkt i kruka.

Väldigt glansiga blad o då förstår man namnet som den fått.

 

 

 

 

Hybrid Svavelpion, Paeonia Chameleon

 

Hybrid svavelpion (Paeonia Chameleon) april 2014,
dags att skola om till större kruka

 

Hybrid svavelpion, våren 2015. Den behöver ännu större kruka.

 

Hybrid svavelpion våren 2016

 

Hybrid svavelpion (Paeonia Chameleon)

fröer köptes via Konnässörskblubben, Göteborgs botaniska 2012.

Fröerna såddes direkt i kruka o första grodden syntes hösten 2013.

Hösten 2016 fick den komma ut ur kruka till en pallkrage.

 

 

 

 

 

Turkisk pion, Peregrina var. Romanica

Foto våren 2014



 



Foto hösten 2014





Omskolning till pallkragen våren 2015

 

 

Turkisk pion, Paeonia Peregrina var. Romanica

Dessa fröerna var också bland de första som jag prövade att så 2012.

Och det är den sort som haft störst tillväxt.

Under detta året 2017 kan det kanske bli ett par blommor!

 

 

 

 

 

 

Kaukasisk pion, Paeonia Daurica ssp coriifolia

 

Kaukasisk pion, Paeonia Daurica

Kaukasisk pion är en vildart.

Fröet sattes hösten 2013 direkt i kruka. 
Det grodde året därpå.

Dags för omskolning av pionfrösådd 2015






 

 

Korallpion, Paeonia Mascula

 

Korallpion, Paeonia Mascula

Denna såddes också 2013, direkt i kruka,

 men behövde 2 vintrar, stratifiering,  för att gro.

Våren 2015 syntes den lilla grodden! Så tänk på att aldrig slänga ut innehållet ur krukan förrän efter 3-4 år. Det heter visst tålamod.....

 

Rosenpion, Paeonia Veitchii

Rosenpion, Paeonia Veitchii

 

 

Rosenpion, Paeonia Veitchii

Den första frösådden med rosenpion gjorde jag 2013. Då blev det sådd direkt i kruka.

Men så köpte jag fröer igen 2014 som först lades i mossa.

Båda fröomgångarna grodde våren 2015!

Alltså utvecklades det senaste pionsådden snabbare genom metoden med vitmossa.

 

 

 

Svavelpion, Paeonia Mlokosewitchii

Svavelpion, Paeonia Mlokosewitchii

 

Svavelpion, Paeonia Mlokosewitchii

Fröerna införskaffades hösten 2014 genom

Svenska Pionsällskapets fröförmedling till medlemmar.

Fröerna fick ligga i vitmossa

o utvecklade grodd under våren 2015.

 

 

 

Lackpion, Paeonia Obovata

Lackion, Paeonia Obovata "Siberian Pink Strain"

 

Lackpion, Paeonia Obovata, vildart.

Även detta frö köptes hösten 2014 o fick utvecklas i vitmossa. I mars 2015 var det dags för plantering i kruka. Efter ett års tillväxt hade den blivit så här fin o stor. 

 

 

 

Paeonia Ludlowii

 

 

 

Paeonia Ludlowii

I maj 2015 fick jag tag på fröer till "ludde" som den brukar kallas till vardag.

Det är en Tibetansk buskpion. 

Jag placerade fröerna direkt i kruka eftersom de kom vid den tidpunkten,

 Hoppas på att få se groddar i år!

 

 

 

Paeonia Ostii

 

 

 

 

Paeonia Ostii, också en buskpion med

tusenårig historia fr Kina.

Fröerna skaffades o behandlades på samma sätt som mina P. Ludlowii fröer.

Hoppas på  groddar under kommande säsong!

 

 

  

 

Under året 2015

inköpte jag ytterligare fröer i en blandad mix av lactiflora o en del vildarter.

Bl.a Jack Frost, President Lincoln (P.Lactifora) Buskpion (P. Suffruticosa) samt frösådd av egna, öppet pollinerade sorter.

 

 

Under året 2016

inköpte jag Paeonia Ostii, P. Mollis o P. Clusii som jag verkligen väntar på att få se groddar på! Dessa planterades direkt i kruka då dem kom i slutet av juni.

Så - det kanske dröjer till nästa år innan groddar syns.....

 

  

 

 

 

 

 

 

 

 

FRÖSÅDD

Skörda fröer

På hösten är det dags att samla in fröerna. Öppna frökapslarna o ta ur fröerna som oftast är beige, bruna eller svarta. Röda s.k blindfröer är inget att spara på.

Skriv etiketter med pionens namn där frökapseln suttit. Det är den som blir moderplantan. Lägg fröerna i plastburkar el små brickor o låt dem torka någon vecka. Fröer som ev skrumpnar under den tiden kan du slänga undan.

 

Om man inte har egna pionfröer så kan man köpa fr trädgårdsföreningar (om du är medlem). En del större fröfirmor brukar ha ett litet sortiment. Fråga grannar o vänner om de kan spara några frökapslar. På internet finns också möjligheter att köpa fr andra fröintresserade.

 

Frökapsel fr Red Charm

 

Frösådd direkt till krukan

Du kan välja att plantera fröet direkt i kruka.

Använd inte endast köpt jord utan blanda med trädgårdsjord fr din täppa.

Krukan bör vara ganska stor eftersom piongroddens rot blir lång.

Jag brukar blanda i en tesked vermaculite som ger näring åt fröets tillväxt.

Stoppa ner fröet i jorden - 2-3 cm under jordytan.

Tryck till jorden ordentligt o lägg ett lager grus överst.

 

Därefter låter du krukan stå utomhus i skyddat läge o väntar 1-2 år på att få se grodden. Jag använder pallkrage med ett nät ovanpå så att inte fåglar tar grodden när den kommer upp.

Frösådd i vitmossa

 

Den andra metoden gör jag inomhus i vitmossa.

Det finns flera internetsidor där det beskrivs hur man ska göra.

Och det finns säkert flera olika sätt att göra det på.

Här kommer min beskrivning i korthet.

 

Jag har köpt vitmossa som heter sphagnum i blomsterhandeln.

(Den används bl.a till orkidéer o sticklingar av olika slag)

Denna mossan köper man i torkade hoppressade "block"

o det går att återanvända den flera gånger. Jag vet att en del har prövat att använda vitmossa hämtad fr naturen o antar att det också kan fungera bra,

men har själv inte provat det.

Ta en plastburk eller tätslutande plastpåsar och lägg i fuktig vitmossan däri. Vitmossan ska inte vara för vått så att det rinner av den - utan fuktigt.

Lägg i fröerna, skriv en etikett med moderplantans namn.

Fröerna läggs i den fuktiga vitmossan.

 

Sätt på locket o ställ burken i ett rum där du inte helt glömmer bort den.

Jag brukar ställa dem ovanpå element, men en bokhylla går också bra.

Jag har även prövat att lägga fröer i burk o täckt med vermiculite o sprayat över med vatten för fuktighet. Det fungerade också bra - men kanske jag hade nybörjartur....

Jag ska pröva att göra på det sättet fler gånger för att säkert kunna säga

 att det är minst lika bra som vitmossa.

Täck fröerna m mossa.

 

Kolla med jämna mellanrum så att vitmossan inte torkar upp.

Efter 2-3 månader kommer groddar fram.

Detta sker oftast mitt i vintern o då går det inte att plantera ut dem!

Då lägger du fröerna m utvecklade groddar i kylskåpet.

Hanteras försiktigt så att groddarna inte råkar gå av!

 

På det sättet lugnar du ner utvecklingen på fröet.

I slutet av mars o april är det lämpligt att plantera groddade fröer i krukorna. 

Med denna metoden tjänar man oftast 1-1.5 år o

därför tycker jag så klart att den är toppenbra!



Plantering av frö med utvecklad grodd.

Var mycket försiktigt med hanteringen så att inte grodden går av.

Om den går av är det dessvärre bara att slänga...

 

Placera fröet i mitten på krukan, 2-3 cm under jordytan. Fyll på med jord, vattna o låt jorden rinna av. Därefter kan du fylla på med ytterligare jord då den packats lite efter bevattningen.

Sen ställer du ut krukan - återigen i skyddat läge, lite skuggigt.

Under sommaren får du titta till din planta så att den inte står för torrt. Och titta så att inte roten växer så det knakar....

 

 



Grodden har kommit fram! Vilken lycka!
Nu ska frögrodden planteras i kruka med jord.

Utplantering av småplantor

Låt tillväxten fortsätta o antingen år 2 eller 3 är det dags att plantera ut fr krukan.

Jag brukar plantera ut antingen i en pallkrage eller en skyddad plats på friland. Utplanteringen gör jag ganska tidigt på hösten - i september. Men det händer att det är torrt under hösten så ha koll på dina småplantor så att det inte torkar ur!

I övrigt gör du som vid vanlig pionplantering med en liten upphöjd kupning.

Det är bra att kolla över samtliga pionfrökrukor så att inte krukan är för liten. Då är det bra att göra omplantering till större kruka antingen i september eller tidigt på våren i mars/april.

När hjärtbladet kommer är det lycka!
För att inte tala om den dagen då du kan plantera ut dina frösådder!

Frökapslar o frösådd

Fröer av pioner

 

För 5-6 år sedan prövade jag att så fröer av mina pioner. Det lyckades bra!

Jag hade bara lite vagt hört talas om att man visst kunde fröså pioner -men trodde det skulle vara svårt.

Men det var ju lätt som en plätt! Det tar bara lite tid fr frö - planta.

Så på så sätt kan jag säga att fröså pioner är enkelt bara man har tålamod.

 

Det finns några olika metoder att gå tillväga.

Jag ska visa de tillvägagångssätt som jag prövat nämligen direktsådd o sådd i vitmossa.

 

De första fröer som jag sådde köpte jag via Konnässörsklubben, Göteborgs botaniska. Sen har jag prövat att så egna fröer o köpta genom trädgårdsföreningar o privata gåvor.

 

 

 

Alla pioner ger inte fröer

 

Alla pionsorter är inte fertila, ger inga fröer. En del av de sorter som inte är fertila fr ändå frökapslar men de innehåller endast s.k blindfröer. De som kallas blindfröer är röda o kan slängas bort - det kommer aldrig kunna gro.

Man kan oftast ta reda på via internet vilka sorter som ger fröer.   

 

 

 

Att spara frökapslar tar näring fr pionplantan!

Jag brukar spara en del frökapslar eftersom jag tycker de är så vackra. 

Dels sparar jag några för att så fröerna men dels sparar jag för att använda som torkade dekorationer. Men nackdelen är att frökapslarna tar näring från pionen.

 

Lämna inte frökapslar på unga plantor för det kan störa dess tillväxt!

 

År 2016 sydde jag små påsar som jag trädde över frökapseln så att inte fröet bara skulle hamna på backen. Det fungerade riktigt bra o alla fröer där kapslarna hann öppnas så fångades dem upp i den lilla påsen.

Påsen måste vara luftigt så att inte frökapseln blir förstörd av fukt.

Jag köpte en bit "tyll" från den lokala tygaffären.

 Jag klippte dem i lagom stora bitar med en kanal för snöre i ena kanten. Sen sydde jag ihop dem till små påsar där jag kunde dra ihop snöret runtom frökapseln.

 

 

 

 

 

 

Öppet pollinerat

Om du köper fröer kan det stå "öppet pollinerat" vilket betyder att ingen vet hur fröplantan kommer att se ut eftersom man inte vet vilka pioner som pollinerat.

Mina egna fröer är helt "öppet pollinerat" o därför vet jag inte alls hur det slutliga resultatet kommer att se ut - men det tycker jag är kul.

I de flesta fall om du köper fröer så handlar det om öppet pollinerade.

I princip är Itoh pioner aldrig fröfertila - men de får jättefina frökapslar

 

Om man köper fr tex botanisk trädgård kan det stå "sortsäker" o

då vet man vilken pion den pollinerats med.

Oftast särskiljer man på vildarter o har säker pollinering av dem

i de botaniska trädgårdar.

 

 

 

Det går att pollinera själv!

Du kan själv styra lite vilka du vill pollinera genom att stryka med en pensel på en pions pollen o stryka av det hos en annan pion. Därefter måste du isolera den befruktade pionen så att inte insekter "förstör" ditt arbete

genom att lämna pollen från andra pioner.  

 

 

 

Frökapslar utseende

Frökapslarna kan se väldigt olika ut o här kommer några axplock.

 

Frökapsel Merryshine

Frökapsel Garden Treasure (Itoh)

Fotokapsel fr Bartzella (Itoh)

Frökapsel fr Antwerpen (P.Lactiflora)

 

Frökapsel Diana Parks  (hybrid)

 

 

 

Frökapsel Pink Vanguard (hybrid)

 

 

Frökapsel Empire State (P.Lactiflora)



Frökapsel fr Red Charm (hybrid)